PW, långkok och skvalp!

Söndagen fortsatte lika bra som den började! Efter avklarad PW (nr 1) åkte jag till LillSanda för en mysig fikadejt med två småttingar. Lisa och Sixten, 4 veckor gamla. Söta som sockerbitar båda två. Bägge var fortfarande mindre än vad Milo Heffaklump var när han föddes…hahahaha!
20131006-215034.jpg

Droppade storbarnen på kalas på eftermiddagen och sen hem och påbörja söndagsmiddagen. Idag blev det långkok, resultat blev en riktigt god gryta som vi mofflade i oss framåt kvällen tillsammans med kokt potatis och en skvätt lingonsylt. Grytan var lika god som den var ful så det blev inga flashiga matbilder på detta!

Jag tror den största anledningen till att jag inte går ner i vikt (utan snarare upp) är att jag slutat med LCHF. Sen jag körde igång med 5:2 så äter jag ”vanligt” femdagarna dvs bröd, ris, potatis och en och annan bulle. Det är roten till allt ont! 🙂 Men ack så gott!!

Vi kör ju något slags ”motionsrace” på jobbet. Träningstävling de lux… Jag är ju ingen tävlingsmänniska för fem öre men nu är vi indelade i lag och då tillkommer en viss press att röra på sig ”för lagets skull”. Idag gick jag ju en rätt lång PW på förmiddagen och var nöjd så. Sen när eftermiddagens alla bitar föll på plats visade det sig att jag fick en helt barnledig lucka framåt kvällningen… Istället för att sjunka ner i soffan och njuta av lugnet fick jag för mig att jag skulle gå ännu en sväng – allt för poängen- innan det blev mörkt. Bytte om och drog iväg, det blev lite av en kamp mot klockan. Här ute på landet finns det liksom inga gatlampor så när det blir mörkt så blir det MÖRKT. Och det går fort. Jag sneglade på klockan och pinnade på så snabbt jag kunde. På hemvägen gick jag igenom en skogsdunge, ca 200-300 meter, och jag började snegla lite åt sidorna. Det finns ju både älg, grävling, rådjur och rävar i krokarna så jag bestämde mig för att jogga mig fram till dungen tog slut. Hann väl inte mer än 50 meter innan detta inträffade igen. Det var länge sen men nu kände jag skvalpet igen. Dunk, dunk, dunk. Rumpa meets rygg liksom. Ingen angenäm reunion. Så kan det gå när man lägger löparskorna på hyllan lite för länge…. Nåja, hem kom jag tillslut, några poäng och några skvalp rikare.

Nu ligger alla barnen prydligt nerbäddade i sina sängar och jag ska strax följa deras exempel. Ny vecka är på ingång med allt vad det innebär – jobb, skola, dagis, föräldramöten, innebandyträningar, ishockeyträningar, läxor, matlagning, tvätt, tork osv osv. Ni hajjar. Full rulle.

Nu Pepsi Max. Sen sova.
20131006-214556.jpg