Status i Vattkoppsvärlden:

Inga nya prickar vad jag kan se – Halleluja! Milo snurrar som en liten propeller så fort jag lägger honom ner, antar att det är han sätt att försöka klia lite på de där läbbiga prickarna som sitter överallt! Han kastar med huvudet och pendlar/kickar med benen så hårt han kan, ser lite kul ut men anar att han inte tycker det… Verkar som om klådan är värst framåt kvällen? Är det så? På dagarn är han en glad liten kille men när det är sovdags så börjar det, snurr, spark, kick, snurr, spark, kick och arga vråååål….

Inatt pep och skrek han hej vilt, han var bara nöjd (läs mindre missnöjd) när jag bar honom. Jag är en rätt trött männniska och att gå och bära en bebis kl 00.35 är inte kul…. Som tur var hade vi vagnen inne och till slut släpade jag in hela vagnen i sovrummmet, ställde den brevid sängen och la ner den lilla gaphalsen där. Han älskar sin vagn och kan man tänka sig – det funkade. Han korvade runt, sparkade och knorrade men vrålen upphörde och sen somnade han där ganska snabbt!

Att det sen blev dammiga leriga hjulspår nedanför sängen kan jag leva med. Sömn framför städning alla dagar i veckan!

Jag hade höga ambitioner inför denna måndag, lite hög på vårkänslor från helgen såg jag framför mig hur jag skulle kunna bädda ner Pricken i vagnen och gå en lååååååååång härlig promenad i solen idag. Vaknade imorse och möttes av 15 facebookstatusar som talade om hur kallt och eländigt det var ute… (Ja, jag kollar FB på mobilen det första jag gör när jag vaknar, det är en del av min morgonritual). Släpade mig motvilligt upp och möttes av 6 minusgrader. Inte OK!! Vårkänslorna dog på stört och ersattes av en gammal välbekant avsky mot kylan…

Nåja, solen skiner i alla fall och det är ju alltid något! Lillgrodan sover igen lite förlorad tid från i natt nu och det borde väl jag göra också men det är ju rätt skönt att bara sitta vaken och njuta av lugnet och tystnaden också!

Nu kan det bara bli bättre………