En lugn och harmonisk kväll med glada, snälla och gulliga barn. Eller? Nej, knappast. En helt vanlig kväll i Gåsby!! Jag har slutat medla utan satsar istället på att dokumentera. Bygga bildbank att ge till min terapeut (den dagen jag skaffar en) för att förklara varför jag är som jag är….
När de slagits klart (över ett meningslös litet mjukisdjur som INGEN i normala fall bryr sig ett skvatt om) så åt vi middag. Jag har frossat i oxfilé hela helgen. Riktigt gott och lyxigt! Börjar våga mig ut och laborera med lite egna middagsidéer nu – gör det lite enklare att äta med familjen! Försöker givetvis ha så bra koll som bara möjligt på kalorier och för in allt i mitt kostschema. Tränade och tog en kort PW i morse. Imorgon är det dags för veckans lite längre PW – största utmaningen är inte att gå en timme utan att hitta en timme under dagen…. Andy ska jobba på morgonen (att det är söndag spelar tydligen ingen roll när man är lojal) och sen drar han iväg på – tadaaaa – hockey och är borta från kl 13.00-21.00. Då är det för mörkt för mig…. Jag har ju Milo att ta hänsyn till, de stora klarar sig själva, men det får lösa sig på något sätt. Får hitta en timme på förmiddagen för ut ska jag. Punkt slut.
Nu gäspar jag snart käken ur led och klockan är inte ens nio. Pensionärsvarning de lux!!! Till mitt försvar vill jag påpeka att jag varit på fest de senaste två helgerna. Tanten är gammal. Måste vila.
Tack för idag, slut för idag!
