Eller god morgon ni som är vakna så här dags…. Nu är klockan i och för sig mycket och i Åsby har vi varit vakna i snart 4 timmar. Kvart i sex pekade Milo med hela handen och det var bara att släpa sig upp. Mycket motvilligt. Vi bäddade ner oss på soffan, jag tände lite ljus och tände en brasa. Sen tittade vi på vartenda barnprogram vi hittade fram till halv nio då det var dags för frukost.
Ute är det vitt och någon minusgrad. Inte mycket snö att tala om men ett tunt vitt täcke ser det ut att vara i alla fall. Jag avskyr som sagt vinter men jag får väl hålla med om att det blir lite ljusare med snön som fallit. Men det är också allt.
Jag är värre än en gammal pensionär när halkan kommer, igår var det rena isgatan ute när jag skulle åka från jobbet och jag är LIVRÄDD. Livrädd för att ramla och slå mig när jag går och LIVRÅDD för att köra på någon/något pga halkan när jag kör bil. Slapp jag bara sätta mig bakom ratten hela vinterhalvåret så skulle nog mitt vinterhat dala en aning. Jag har faktiskt smällt med bilen för många år sen, närmare bestämt 8 år sen, just pga is och halka. Bara plåtskador men ändå. Det händer och det kunde lika gärna gått illa om hastigheten varit högre. Blä för is och halka helt enkelt.
Planerna för idag är just nu något oklara. Så snart Törnrosa sovit klart så får vi väl ta en diskussion om vad som ska göras. Jag måste i alla fall ta mig ner i boden och rota fram täckbyxor åt storbarnen så jag åtminstone kan stryka det dåliga samvetet! Får se om vi kommer iväg och köper några av de sista julklapparna också….
Men först, väcka Törnrosa. Sen ta tag i dagen.
Lördagsmorgon i Åsby
