Jag kunde inte somna igår och när jag sen väl slocknade så vaknade jag först av mardrömmar och sen av plogbilen. När klockan sen ringde var jag inte mitt piggaste. Går upp och ser snö överallt. Snö, snö, snö. Jag hatar snö. Snö tar fram det absolut sämsta hos mig. Snö i kombination med ungar som gör precis ALLT utom det de borde göra och en sur mamma – ingen lyckad kombo. Alls. När jag släppte av storbarnen så fick jag be om ursäkt och förklara att mamma har tålamod som en liten, liten, liten myra och att det inte var deras fel att det rök ur mina öron och att jag fräste värre än värst.
Nu är jag i alla fall tillbaka på jobbet, business as usual, och känner mig rimligt OK. Höll på att svimma bara av att gå upp för trappen så jag får nog smyga igång med träningen försiktigt tror jag annars smäller jag väl av.
Nu jobb. Sen lunch. Jag älskar lunch lika mycket som jag hatar snö. Intensivt.
