Ensamstående föräldrar, vilka vardagshjältar!

En tripp till ishallen i Åker var alltså vårt måndagsnöje…. Träffade Milos farfar Janne en snabbis också. Kaffe var utlovat i hallen men tji fick vi. De hade väl så mycket att stå i att de glömde bort (det viktigaste). Jag såg ca 7 minuter av träningen sen gick jag ut i värmen och väntade in Andy. Imorgon sparkar Linden igång träningen på allvar och jag insåg just att jag kommer få zipp zero noll null egentid framöver. Andy har hockey 5 dagar i veckan och eftersom han både jobbar och tränar i Eskilstuna så blir det en rackarns massa åka bil fram och tillbaka varje dag.

Jag ska väl vara glad om jag kommer iväg och tränar efter kl nio på kvällarna… Puh, jag blir lite trött bara jag tänker på det! All cred till ensamstående föräldrar som grejar alla vardagssysslor själva utan att bryta ihop på kuppen. Hämta och lämna på skolan, göra läxor, handla, laga mat, skjutsa till träningar, städa, diska, tvätta…. Jag är stum av beundran!

Idag är förresten den officiella ”nu är det färdigammat-dagen”. 5 tänder och nu är det nog! Som på beställning har dessutom Milo fattat poängen med flaska, nu hinkar han lätt i sig en full flaska välling och verkar tycka det är riktigt gott! Bra där lillgrodan, om ett år eller så kanske du fattar hur nappen fungerar också…..

Tröttmössa, frisörbesök och gårdsgrus

Så kan man ungefär sammanfatta min dag, ev en lunchfika i solen också… Har precis pratat med Sätertorpsgrustag som ska komma och dumpa 12 ton gårdsgrus på vår infart idag eller imorgon. Härligt! Tänk om det kommer redan idag, ihhhhh! Tänk att man kan bli så exalterad av lite sten. Gladast är jag nog egentligen över att jag kommer slippa några hundratusen sniglar som trivts bland tistlar och maskrosor utanför husknuten. Najs!

Nu ska jag kasta i mig lite frukost och sen ta lillgrodan under armen och bege mig in mot stan, kl 09 är det dags för mig att krypa upp i frisörfåtöljen och mina mamma ska börja sina långlånga promenad med Milo i vagnen. Det är verkligen fantastiskt smidigt att ha en pensionerad mormis som kan passa grodan när mamma är på vift…

Milo tar ju fortfarande varken napp eller flaska och jag är numera hans officiella napp. Dag som natt. Detta går förstås ut rätt skapligt över min nattsömn. Inte kul. Inte kul alls. Är det någon som har några tips på hur jag ska få ungen att ta ”vanlig” napp istället? Jag är trött, blir väckt typ varannan timme, och min rygg vill helst gå av på mitten. Andreas ska ju upp och jobba på mornarna så jag kan ju inte tvinga den stackarn att kånka runt på en liten pipgroda mitt i nätterna….

Nu kaffe. Sen blöjbyte, lite mat och en tripp till stan. I solen. Lovely!!