Hjärnhärdsmälta och noll motivation.

Jag undrar när jag tränade sist? Måste vara ett halvår sen. Ett tag sprang jag med ett gäng tjejer som tränade löpning varje vecka. Sen blev det kallt, mörkt och vinter. Då la jag skorna på hyllan och där ligger de fortfarande. Jag har varken lust eller motivation för att träna. Är fortfarande inne i äta, jobba, sova, dö – tillståndet. Orkar verkligen ingenting när jag kommer hem från jobbet. Nu blir det ju sakta men säkert ljusare och ljusare på kvällarna, kanske kan det hjälpa till lite. Friskvård på jobbet är ett skämt. Jag hinner knappt gå och kissa än mindre träna. Bläk!

Idag har jag suttit i affärsutvecklingsmöte i fem timmar och min hjärna har nu officiellt smält. Jag hoppas den vaknar till för imorgon är det visst dags att jobba igen. Och då är det ju alltid bra om huvudet fungerar. Åtminstone litegrann.

I övrigt så är det mest spännande som händer här i Gåsby att vi får en container hitkörd på fredag och sen har vi två härliga dagar på oss att kasta så mycket som det bara går. Den lyckan! Det ska blir så skönt att få undan en del (tvivlar på att allt får plats) elände som ligger och skräpar överallt här. Detta är nog det roligaste som hänt mig på länge. Som sagt, otroligt glammigt liv!!

Jag övervägde att gå och lägga mig för kvällen redan nu. Men E1 ska hämtas från innebandyträning klockan nio (!) så jag måste hålla mig vaken ett tag till. Väldigt motvilligt kan jag tillägga. Klockan nio har min sovklocka ringt flera gånger och det borde vara olagligt att ha träningar för barn (och deras trötta mammor) så sent på kvällarna.

Nu göra en skåpräd och se om det finns något ätbart som kan hålla mig vaken till kl nio.