Home, sweet home!

Nu är vi hemma igen och det är ju ganska skönt. I samma sekund man checkar ut är man liksom ändå redan på väg. Direkt efter frukost så tog vi en taxi till flygplatsen och checkade in i god tid innan flyget hem skulle gå. Jag gillar att strosa runt i lugn och ro på flygplatsen, shoppa lite och bara ta det lugnt. Dessvärre var detta en minimal flygplats med väldigt lite shopping och sen var det typ 25 grader inne också så shoppingen gick snabbt och sen svettades vi mest innan vi kom ombord. Strax innan landning vid Arlanda så var det lite hoppigt, det blåste väl lite eller nåt och jäklar vad illamående jag blev på en gång. Det var väldigt nära att jag gick från en Daymaker till en Kräkmaker. Jag kände mig halvrisig en lång stund efter att vi, äntligen, kom ner på stadig mark. Fy fasen säger jag bara. BU för luftgropar!

Resan har varit fantastisk. Nice är en riktigt trevlig stad och jag skulle gärna återvända med Andy eller vänner. Inget ställe jag skulle välja i första hand för en semesterresa med barnen men definitivt ett perfekt weekendresmål! Toppbetyg!

Igår gick vi på en slags mat-sightseeing vilket var hur kul och trevlig som helst. Vi fick en rundvandring, mat, historia och vin – allt i en perfekt mix. Alla i sällskapet var helt lyriska efteråt och jag tror det här var höjdpunkten på resan. När rundvandringen var över så hade vi ”fri lek” som tillbringades till viss del i affärer och resterande tid vid havet, i solen med en kall drink i handen. Magiskt!! Jag har nog knäppt typ 250 bilder och måste tanka in dem i datorn och börja sortera, rensa och radera. Men inte idag. Just nu går ögonen i kors och bilderna kommer en annan dag. Ska försöka få någon liten ordning på det under morgondagen.

Just nu vill jag bara gå och lägga mig. Det blir lätt så när man tillbringat kvällen innan dansandes på borden…. Hahaha, låter nog värre än vad det var men faktum kvarstår. Vi dansade på borden. Än finns det (lite) liv i tanten.

Det är suddigt, det är definitivt inte ett särskilt smickrande foto på mig men det är det enda ”beviset” på bordsdansen så därför delar jag med mig ändå… 🙂 Tanter kan. Åtminstone ibland. En kort stund. Sen måste de hem och sova.

    

Här en trött, trött, trött Daymaker, lyckligt ovetande om stundande luftgupp…. Nära en kräkmaker men som tur var så klarade jag mig!   Nu dags att krypa ner i en nybäddad säng med fjärrkontrollen i handen… ZZZzzzzzzzz!